Sedan maj,,,

,,, har jag läst böcker som:

Kärleken till livet, Marie Fredriksson av Helena von Zweigbergk –  En bok ur verkliga livet som berörde mig starkt. En popstjärna med mycket pengar och livet tar ändå sina egna vägar. En stark person som lever mitt i ett kaos och ända är så lugn. Mycket stark och trösterik.

Dotterns berättelse av Armando Lucas Correa –  Även denna var en bra bok. Om vägar i livet som blir som de blir pga slumpen.  Att skilja på döttrarna var ett val. Hur det sedan blev var en slump. Rekommenderas.

Förändring som tillstånd av Bo Ahrenfeldt – förändringar i organisationer är ett tillstånd. Vi lever hela tiden i förändring, organisationer också. Hur ser man då att det går som man vill.

Morgon i Jenin av Susan Abulhawa – den första bok som jag läst som gett ett perspektiv från en palestinsk familjs synvinkel på en konflikt från västbanken som jag inte riktigt förstått. Intressant och lärande.

Niceville av Kathryn Stockett – en bok som jag sträckläste. En bok om svarta kvinnors arbete som hembiträden under 50-talet.  Tror att boken har blivit film, stämmer det ska jag se den.

Läst, läst och läst

Jag har läst och läst men inte lagt in mina tankar här. 

Tre böcker av olika karaktärer. Alla tre skrivna av en kvinna, två av svenska kvinnor. Jag har alltid haft en förkärlek för Marianne Fredrikssons böcker. Denna ”Enligt Maria Magdalena” är inte min favorit. Läsvärd men jag landar inte i boken, tyvärr. Språket är vackert och välskrivet. ”Träskkungen dotter” en helt annan genre. Spännande, obehaglig och trollbindande. Tycker kanske att den tappar sig på slutet. Historien om pappa och dotter, misshandeln och utsattheten gjorde att man fastnade i boken. Den parallella historien när pappan jagar dottern och när man inte vet vad den som nästan känner en bäst ska göra är skrämmande. Läser inte thrillers/deckare lika ofta nu som jag gjorde förr men denna var bra enligt mig. Och så kommer vi till en ny favoritförfattare för mig Karin Smirnoff. Språket och meningsuppbyggnaden i boken sätter en på prov i början. Sedan går det bra, det flyter på bra. En vardagsberättelse med allvarliga och obehagliga händelser blandas. Den är skrämmande som Träskkungen dotter men mycket mer verklig. Den ger ändå hopp på ett fint sätt med att familjen knyts ihop igen efter lång tid. Av dessa tre böcker så rekommenderar jag Karin Smirnoffs bok ”Jag for ner till bron”. Läs om du gillar vardagligheten med den grymhet som kan finnas där och om du tror på hur vi människor kan förlåta och gå vidare i livet trots allt. Jag har köpt de andra böckerna i serien för att läsa vidare. 

Att läsa,,,

Att läsa är en skön avkoppling. Det gäller hitta boken som har det där som drar en in historien och får en att vara med i boken.

Jag har läst Paulo Coelhos Alef, utgiven 2013. Jag är lite och letar i min bokhylla då och då. Köper och får böcker än jag hinner med att läsa i samma takt. Jag gillar författaren Paulo Coelho. Djävulen och fröken Plym är en mycket intressant bok. Med stor förväntan har jag läst denna bok ”Alef” men tyvärr den får inte högsta betyg av mig. Ingen som jag rekommenderar. Hoppas nästa bok som jag läser blir en sådan.  I Alef finns om alltid Coelhos fina språk. Tycker inte historien håller och jag upplever den långdragen. Jag fångar inte det viktiga i boken.

 

Utmanande läsning,,,

Jag har läst Paradis, som är Toni Morrisons första roman efter att hon erhöll Nobelpriset 1993. Min bokhylla innehåller både nya och äldre romaner som inte hunnit läsas. Denna gav jag mig på eftersom jag helt plötsligt såg boken. Jag har tagit god tid på mig att läsa boken och jag tror den vunnit mer om jag sträckläst. På grund av detta blev den svår att hänga med i. Den vann mer i slutet, som så många böcker gör. Det författaren beskriver är alltid aktuellt, relationer, trygghet och hur vi människor fungerar i grupp och våra tankar som ingen annan känner. Boken börjar med en hemsk händelse och nystar sedan upp händelsen genom människorna som är inblandade, en och en. Jag hade tyvärr svårt hålla isär alla människor och händelser vilket gjorde att jag tror jag tappade en del. Kanske ger jag mig på en ny bok av Toni Morrison men innan dess så blir det något annat.

Att läsa,,,

är ett nöje. Och när en historia i en bok trollbinder en då har jag svårt att lägga undan boken, vill bara läsa och läsa. Självklart finns det andra typer av böcker, bland annat de som ska läsas långsamt och med eftertänksamhet. När jag läst klart en bok så behöver jag en liten paus innan jag ger mig på en ny. Ibland så känner jag för att byta genre så det inte blir samma, samma, för jag är rädd för att historierna vävs in i varandra. Här är två böcker jag läste i slutet av förra året. Just nu ¨läser jag en bok av Toni Morrison, en Nobelpristagare. Det är ingen ny utgiven bok utan från 1990-talet tror jag. Jag har en bokhylla fylld med olästa böcker som behöver läsas, som denna. Återkommer med recension, kan bara meddela att den växer ju mer man läser.

Först ut är Lisa Bjurwalds Tills bara aska återstår. Lisas debutroman är detta. Den handlar om organiserad brottslighet och om hur människoliv ibland är så lite värderat. När jag hade läst klart denna så läste jag en artikel i tidningen om ett liknande fall som tas upp i romanen vilket kändes påtagligt och nära. En spännande roman med obehagliga inslag som mord, människohandel och hur historien hinner ikapp oss ibland.

Den andra boken jag läste är av en helt annan sort. På P1 finns ett program som heter Tankar för dagen där olika personer ger oss sin syn på vad som helst. Bob Hansson har funderat och återgett sina tankar i ett antal av dessa program. En del av dessa har han samlat i denna bok som heter lika som radioprogrammet. Boken ska läsas med eftertänksamhet. Finns mycket tänkvärt. En bok att läsa om man vill fundera på ett annat sätt om att vara snäll, blanda annat.

.

Den första,,,(1av365foton)

Då var det dags igen med att utmana sig själv. Jag tror jag är med för fjärde året i rad i utmaningen 365foton. Jag har lyckats en gång. I år finns en variant där man kan göra hälften dvs 183 bilder istället. Jag har valt den som utgångspunkt och så får vi se. Det kom en till utmaning via Bodens Fotoklubb som vi i vår fotogrupp anammade;  1 bild i veckan med redan givna teman (utmaningar). Jag har hoppat på den också. Tänker att jag kan kombinera bilderna till båda eller så kanske jag får använda samma, om det är rätt bild.

Den första bilden blir ett självporträtt men utan mig själv. Jag tycker det känns som en rolig utmaning och samtidigt roligt få presentera sig lite själv.

Bilden visar lite av det jag gillar att göra och som troligtvis då också kommer att speglas i mina foton. Jag har barn och barnbarn så min familj har utökats med många fler att ha roligt med och också oroa sig för ibland. Jag tränar ett par gånger i veckan och älskar känslan när jag gjort klart ett träningspass. Jag får så mycket energi av träningen. Jag gillar att läsa och lära mig men boken Gultzaudden har dubbla betydelser. Den fotogrupp där jag ingår har fått ett uppdrag att fota detta fina område under det år som kommer för eventuellt publicering i deras kommande bok. Spännande. Jag tror det kommer bli blomfotogarerande i år också. Jag tycker om att se växlingarna i naturen, jag älskar att äta det som man odlat själv och blommor är så vackra. I sexton års tid har min sambo och jag genomfört mins en fjällvandring varje år. Vi sover i tält och går gärna högt upp i bergen, inte så mycket i lågland. Jag hoppas på en fin fjällvandring i år också och jag hoppas några fina andra resor också. Kameran får symbolisera mitt intresse för fotograferandet och bilden som konst. Det är mitt liv och min själ ni ser i bilden.

Tema 39 Den första

Du kan se fler bilder på 365foton

Vad hände?

Två månader sedan jag var här. Vad hände? Ja, allt och inget, tiden rinner iväg just nu. Inte för att jag gör mer än vanligt eller att det händer något speciellt. Det bara rullar på, dag för dag. Hoppas jag kommer vara mer här snart, skulle vilja det.

För ett tag sedan så läste jag Anna Sundbergs självbiografiska berättelse ”Älskade terrorist” – 16 år med militanta islamister. Vad hände i Annas liv – varför blev det som det blev. Anna gav sig in i världen kring militanta islamister alldeles på egen hand. Anna träffade en islamist tidigt i livet, blev troende och följde sin väg. Hennes väg ledde

Älskade terrorist av Anna Sundberg

henne till att i 16 år leva med militanta islamister, föda fyra barn, bo i fängelse och mycket mer. Hon gjorde ett eget val och det tog många år innan hon återgick till sina grundvärderingar.

Det är bra göra val i livet, medvetna val och de ska kännas rätt i magen, det vill säga följ dina grundvärderingar.

Läst,…

För mig är det viktigt att en bok fångar mig. I alla fall ska jag vid mitten av boken fått en känsla och inte vilja sluta. I denna bok ”Störst av allt” skriven av Malin Persson Giolito fångades jag redan från början. Historien byggs upp på ett bra sätt. Det går inte gissa men man får en känsla för personerna allt eftersom och man blir nyfiken på fortsättningen helga tiden. Lite nyfiken på vad författaren skrivit för fler böcker.

Huvudpersonen i boken, Maja berättar sin historia parallellt med en rättegångsprocess mot henne för en skolmassaker. Sakta växer historien fram. Mina känslor för huvudpersonen förändrades med tiden och jag kände en viss frustration över hur vi vuxna agerar kring våra barn.

Tiden,..

vår ständiga följeslagare. Den är konstant, varje dag har 24 timmar, omvandlat till minuter så blir det 1440 minuter. Det låter mycket tycker jag, ändå så känns det alltid som tiden inte räcker till. Bodil Jönsson har skrivit böcker om tiden, bland annat ”10 tankar om tid”. Jag har nyligen läst en bok från 2004, ”I tid & otid”,  som fortfarande känns aktuell även om en del statistik inte är uppdaterade i dagens nivåer, exempelvis sjukskrivningar för utmattningssyndrom (utbrändhet) m.fl. Hennes tankar kring att sätta gränser, att vara överallt samtidigt både i den vanliga världen och ute i cyberspace är tankeväckande. Jag gillar Bodil Jönssons böcker, däremot så tog det mig tid att läsa den så när jag kom till slutet fick jag backa lite in i mitten igen för att memorera saker. Läsvärd för den som är intresserad om hur hon tänker om vad det är som blivit för mycket och hur man skulle kunna göra något åt det.

I tid & otid – av Bodil Jönsson

Litteraturen,…

Jag läser men det blir inte så mycket varje gång. Det blir lite kvällsläsning, mer på sommaren än på vintern. Två böcker som jag läst i närtid är dessa som jag presenterade nedan.

Arkan Asaads ”Blod rödare än rött” tycker jag var mycket läsvärd. Har för avsikt läsa hans ”Stjärnlösa nätter” också. Förutom handlingen så tycker jag om språket. Lättläst, fängslande och beskrivande. Handlingen som berör ett ämne för många idag; bortgifte, ger ett intressant perspektiv på varför och hur man kan reagera.

Agneta Pleijels ”Hundstjärnan” har några år på nacken. Jag har blivit rekommenderad att läsa en av hennes andra böcker men inte hittat den ännu. Jag hade lite svårt komma in i boken från början, men nu när jag läst färdigt så kan jag sakna sättet hon skriver på. Kanske inget jag rekommenderar men när jag läst fler böcker av henne så vet jag.