Shuggie Bain,,,

So many books, so little time.

Jag har läst Shuggie Bain av Douglas Stewart under påsken. En bok som började trögt men efter några kapitel så var jag fast. Fast i världen av alkohol, barn mitt i missbruk, att vara annorlunda och ett hopp om ett bättre liv. Den rör sig kring familjen Bain och speciellt Shuggie, det yngsta barnet. Hur de vill stötta sin mamma och hoppas att allt ska vända. Oerhörd kärlek till sin mamma trots alla missöden. Läsvärd. 

En förändrad värld,,,

Så förändras världen en dag, Ryssland invaderar Ukraina. Många av oss trodde på det goda och förstod inte. Vår världsbild är inte allas inser jag. Våra värderingar är inte heller allas, det vill säga Demokrati, fria val, åsiktsfrihet, no violence. Jag tror ändå att vi tillsammans kan åstadkomma förändring även i detta. För det är just det, tillsammans som är viktigt. Ingen av oss vill bli instängd.

Sedan maj,,,

,,, har jag läst böcker som:

Kärleken till livet, Marie Fredriksson av Helena von Zweigbergk –  En bok ur verkliga livet som berörde mig starkt. En popstjärna med mycket pengar och livet tar ändå sina egna vägar. En stark person som lever mitt i ett kaos och ända är så lugn. Mycket stark och trösterik.

Dotterns berättelse av Armando Lucas Correa –  Även denna var en bra bok. Om vägar i livet som blir som de blir pga slumpen.  Att skilja på döttrarna var ett val. Hur det sedan blev var en slump. Rekommenderas.

Förändring som tillstånd av Bo Ahrenfeldt – förändringar i organisationer är ett tillstånd. Vi lever hela tiden i förändring, organisationer också. Hur ser man då att det går som man vill.

Morgon i Jenin av Susan Abulhawa – den första bok som jag läst som gett ett perspektiv från en palestinsk familjs synvinkel på en konflikt från västbanken som jag inte riktigt förstått. Intressant och lärande.

Niceville av Kathryn Stockett – en bok som jag sträckläste. En bok om svarta kvinnors arbete som hembiträden under 50-talet.  Tror att boken har blivit film, stämmer det ska jag se den.

En utmaning,,,

I år tänkte jag överraska  mig själv. Överraska mig med att jag klarade utmaningen 365+1foton, alla dagar :-). Och visst blev jag överraskad på ett helt annat sätt än jag förväntade mig. Vi, familjen, förlorar en mor, mormor och svärmor. Allt stannar upp, känslan av sorgen infinner sig sakta efter chocken. Jag vill minnas viktiga saker, jag försöker fota minnena och inser hela tiden att det saknas någon i bilden. Kanske kommer bilderna att ge mig mer om ett tag, när jag minns med glädje och inte som nu, med oerhörd saknad och sorg. Jag hoppas det. Men just nu checkar jag ut från utmaningen för i år. Jag ger det en ny chans nästa år.

Lev livet väl!

Hoppfull,,,(59av365+1foton)

Men hoppet finns. Ibland oss. Det lyser på många sätt. Människor visar omtanke, hjälper andra okända med handling, håller avstånd och följer rekommendationer. Det blir en lång kamp. Men det finns alltid hopp om andra tider. Vad som kommer att bli vår nya normala vardag får visa sig. Jag hoppas på mer omtanke, värme, närhet och kärlek i vår värld.

Tema 108 Hoppfull
Du kan se fler bilder på 365+1foton