En resa efter Vildmarksvägen gjorde vi början av augusti. Eftersom jag sällan är med på foton så är detta en del av de foton min sambo tagit. Fotograf: Stefan Johansson
Vi gillar att vara i naturen och även Cinto, den vita herdehunden, njuter. Vi promenerar, fjällvandrar, åker runt med bil och även med fyrhjuling. Det är så skönt vara i naturen, se hur det förändras, hur växter vaknar, se en fågel, höra en fågel, vattnet och känna vårluften i näsan.
Vi ordnar en födelsedagsfest med våfflor och annat till. En fin dag. Agnes och Joline leker, Uni och Sam får träffas, dessa barn som är födda med två dagar emellan. Uni är min systers barnbarn. Och äntligen får Tor ta fram cykeln.
Tiden rullar på. Ljuset ökar under dagen. Tulpanerna, vårens blomma. Vår pappa har alltid köpt tulpaner till oss, min syster och mig. Det är en favoritblomma, nu kan den köpas tidigt på året. Det är så trevligt med tulpaner och det finns så många olika färger.
Det är skönt vara ute. En första test på en enkel snowboard är först jätteroligt, stadig är hon på fötterna. Sedan blir det lite för långt och för mycket fart. Då ramlar hon, då är det roliga slut för idag. Sam växer och sover :-).
,,,vår bästa vän. Hunden blev en följeslagare till människan för många år sedan. Var det hunden som behövde människan eller människan som behövde hunden? Båda har utbyte av varandra. Det är så härligt stoppa ansiktet i pälsen, bli mött vid dörren – man känner sig efterlängtad, få en blöt puss innan man lägger sig i sängen. Och vilka hemligheter kan man inte viska till en hund – och veta att detta aldrig kommer till någon annans öron. Visst är han fin, Cinto.