,,,en avkoppling. Ett sätt att se in i en annan värld. Att få nya insikter och att få drömma sig bort. Jag läser som sagt varje kväll, ibland för trött för att det ska bli många kapitel eller många sidor. Så det tar tid. Kanske inte helt fel för då får saker och ting utvecklas utan att det går för fort.

Nyligen har jag avslutat en lättsammare bok som ändå satte sig i tankarna. ”Sällsynt kloka varelser” av Shelby Van Pelt. Boken är lite av feelgood karaktär men har ända en annan sida av lite djup och tankar. Allt blir heller inte bra utan förklaring. En finstämd bok som jag kan rekommendera. Före denna bok läste jag om poeten och fotografen Edith Södergran. Det är en parallellhistoria med författaren Nina Ulmajas egna uppväxt i likartade former. Den är bra på sitt sätt och många bilder finns det. Lite finsk historia finns också med och det är ett helt nytt spännande område. Den som är intresserad av biografier och samhällsutveckling kan gärna läsa denna. Det finns även med dikter i boken och här är en dikt som tilltalade mig, skriven av Edith Södergran.

Den stora trädgården

Vi äro alla hemlösa vandare

och alla äro vi syskon.

Nakna gå vi i trasor med vår ränsel,

med vad äga furstarna i jämbredd med oss?

Skatter strömma till oss genom luften

som icke mätas med guldets vikt.

Ju äldre vi bliva,

desto mera veta vi att vi äro syskon.

Vi hava ingenting annat att skaffa med den övriga skapelsen

än att giva den vår själ. 

Om jag hade en stor trädgård

skulle jag bjuda alla mina syskon dit. 

Var och en skulle taga med sig en stor skatt.

Då vi icke hava något hemland kunde vi bli ett folk. 

Vi skola bygga ett galler kring vår trädgård

att intet ljud från världen når oss.

Ur vår tysta trädgård

skola vi giva världen ett nytt liv.