Jag har läst Elena Ferrantes ”Min fantastiska vännina”. En bok som skildrar en förort i Neapel, två väninnor och deras livslånga vänskap. Detta är en bok av fyra så det är ett romanepos som gör att en bok är bara en del av historien. Historien om de två väninnorna visar på vänskapen, olika livsvillkor trots samma sociala miljö och hur vi förhåller oss till vår miljö och uppväxt.

Jag kommer att läsa del två, om det blir fler får visa sig. Jag är nyfiken på fortsättningen. Som vanligt när jag läser vissa böcker så behöver jag komma in i boken innan jag känner lusten att bara läsa på. Det intressanta är människorna och det behövs en tid att lära känna personerna i boken. Precis som i livet.